Vi människor möter inte varje nytt ögonblick med ett öppet sinne. Enligt prediktionsteori skapar vår hjärna ständigt förutsägelser om vad som kommer att hända. Förutsägelserna bygger på vad vi har varit med om tidigare. När vi ser ett en stam med löv, sammanfattar vi det snabbt till ”ett träd”, utan att nödvändigtvis gå igenom alla detaljer som trädet består av. Det här sker automatiskt och oftast omedvetet.
Genom att sortera in det vi upplever i system och kategorier blir världen lättare att överblicka. Det sparar energi och hjälper oss att fatta snabba beslut. Men eftersom varje situation i viss mån faktiskt är unik och ny, så kommer vi såklart ofta göra förutsägelser som inte slår in. Det kallas prediktionsfel.
Hjärnan kan hantera prediktionsfel på tre sätt:
- Registrera felet för att justera förväntningarna.
- Genom att röra kroppen för att åstadkomma förutsedda sinnesförnimmelser
- Genom att justera vilka stimuli hjärnan uppmärksammar (exempelvis genom att bortse från det som motsäger prediktionen).
Saknar autister prediktionsförmåga?
Enligt vissa teorier har allistiker (folk utan autism) och autister olikheter i sin prediktionsförmåga. I synnerhet i hanteringen av prediktionsfel. Det kan vara så att autister registrerar prediktionsfel i högre grad än folk utan autism. Det här ger mer detaljerade begrepp och kategorier och mindre svepande linjer. Och kolla in punkt nummer 2 ☝️ om att röra kroppen för att åstadkomma förutsedda sinnesförnimmelser. Låter ganska mycket som stimming, eller hur?
Man skulle kunna tänka sig att allistikers hjärnor i högre grad förlitar sig på den strategi som nämns i punkt 3, nämligen att bortse från det som motsäger prediktionen. Detta görs alltså inte medvetet, utan sker så automatiskt att personen inte över huvud taget noterar det som motsäger prediktionen. De flesta skulle kanske kalla det att fokusera på helheten och att bortse från det de uppfattar som avvikande och onödiga detaljer. Att autister kan tänkas ha en annorlunda hantering av prediktionsfel, innebär inte att man saknar prediktionsförmåga. Kanske skulle man i stället kunna prata om prediktionsstilar?
Prediktionsstil läng en glidande skala
Man kan tänka sig att dessa skillnader i hanteringen av prediktionsfel varierar längs ett kontinuum. Där en del autistiska personer upplever världen som extremt detaljerad och fragmenterad. Ett exempel på hur det kan bli då är personen jag stötte på som beskrev att det var mycket svårt att äta något alls, eftersom hennes hjärna inte naturligt delade in föremål i en så bred kategori som ”mat” eller ”livsmedel”. Känslan inför att få en pannkaka på tallriken blev därför inte särskilt annorlunda mot att få en sko eller stenar att äta. Det gjorde att nästan all mat kändes främmande och extremt olustig att stoppa i munnen. Hon behövde helst få plocka exempelvis grönsaker själv, så att hon kunde följa med dem hela vägen från planta till tallrik. Då blev maten del av en sammanhängande kedja och kunde upplevas som just mat. De flesta autister jag möter har inte en riktigt så kraftfull reaktion på prediktionsfel och inte riktigt så detaljerade kategorier. Men inte heller alls en så snabb och svepande prediktionsstil som gemene allistiker.
Fördelar och nackdelar med olika prediktionsstilar
En autistisk prediktionsförmåga kan tänkas vara mer motståndskraftig mot seglivade generaliseringar. Kanske en passande förmåga när det gäller att åstadkomma paradigmskiften? Men utmattande när det inte finns tid för bearbetning i en ständig ström av nya intryck och krav på snabba beslut. Sociala situationer med många människor på samma gång är exempel på situationer som just tenderar att innebära en snabb ström av intryck som man snabbt förväntas kunna bearbeta och reagera på.
För vidare läsning
Läs gärna om de närliggande begreppen bottom-up och top-down-bearbetning av information hos autistisk psykolog på Instagram
Barrett, L. F., & Simmons, W. K. (2015). Interoceptive predictions in the brain. Nature Reviews. Neuroscience, 16(7), 419–429. https://doi.org/10.1038/nrn3950
Todorova, G. K., Pollick, F. E., & Muckli, L. (2021). Special treatment of prediction errors in autism spectrum disorder. Neuropsychologia, 163, 108070. https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.neuropsychologia.2021.108070
Van de Cruys, S., Evers, K., Van der Hallen, R., Van Eylen, L., Boets, B., de-Wit, L., & Wagemans, J. (2014). Precise Minds in Uncertain Worlds: Predictive Coding in Autism. Psychological Review, 121(4), 649–675. https://doi.org/10.1037/a0037665
Lämna ett svar